ROADTRIP:dag 20

Startade dagen med brunch på Bouldin's Creek, schysst veggocafé på Elisabeth. Kool Summer Sammich med asiatisk coleslaw var grejer tyckte Annica. Göran tog en likadan fast med chips & salsa. Fredrik beställde in en sallad och en smoothie. Vi passade på att sitta på uteserveringen eftersom det faktiskt var möjligt. Riktigt behaglig tjugofemgradersvärme.

Tog sedan bilen in till stan för att turista. Spanade in Stevie Ray Vaughan-statyn vid flodkanten och sedan State Capitol som visade sig var rosa i dagsljus och några fötter högre än Capitolium i D.C. Och plötsligt var det alldeles för varmt för att orka vara utomhus.



Åkte upp till en utsiktsplats i rikemanskvarteren. Vaaaaaaaarmt men väldigt vackra vyer över bland annat Lake Austin. In i den luftkonditionerade bilen igen och vidare mot Zilker Park och botaniska trädgården. Köpte vatten och tog en halvt varv bland växterna. Blev helt slut av värmen. Åkte tillbaka till vår sida av floden där Annica och Göran beställde varsin kaffe av en dövstum tjej och coolade av sig det svala caféet medan Fredrik sprang iväg och köpte färska persikor. Annica gick därefter hem till stugan medan grabbarna åkte för att hämta sin kemtvätt. Chillade en stund i stugan. Onödigt att duscha dock, blev lika jävligt efteråt.



Promenerade längs South Congress för att hitta ett texmex-ställe. Zack i Oxford sa ju att Austin gör grymt mexicokäk. Och Annica ville slippa få frågan: "You mean like cheese?" när hon undrar om det finns något vegetariskt på menyn. Fick gå en rejäl sträcka innan vi hittade Güero's. Poppis ställe men kön gick fort. Skönt med AC. "Stäng dörren, det drar varmt!" som Göran uttryckte det. Denna gång behövde vi dock inte frysa i restarangen som annars är luftkonditioneringens baksida. Annica åt spenat och svamp-enchilada. Göran och Fredrik beställde in en No1 Dinner. Fredrik vågade sig på tamales igen trots den mindre njutbara upplevelsen i Memphis. Båda två kom fram till att de klarar sig utan tamales i fortsättningen.



En taxi gick inte att hitta på South Congress så vi fick till Annicas förtjusning promenera. Folk stod som vanligt på bron och väntade på fladdermössen vid solnedgång. Vi hann tyvärr inte stanna då vi återigen hade konsertbiljetter. Vi sa just att ställena i stan borde senarelägga sina spelningar så de passar bättre in med fladdermössens schema.

John Grant hade redan börjat när vi nådde Antone's på Lavaca och femte. Som tur var hade han inte hunnit spela Sigourney Weaver eller Queen of Denmark. Riktigt bra, även denna gång.

Och Midlake sen! Förbannat bra som vanligt. Riktigt jävla lysande. Och vackert så det förslår. Bra publik i Austin också, bandet verkade stormtrivas. Annica tycker nästan att de blir snäppet bättre för varje spelning. Svårt att inte älska skogshuggarsskjortor, skägg, stämsång och dubbla tvärflöjter. Vad kan gå fel liksom?


Efter spelningen som avslutades med Branches tömdes stället ganska fort dock. Bara att leta vidare. Gick förbi Frank's som verkade spela okej musik när vi passerade tidigare, men nope, nu var det typ hiphop. Samma sak på alla barer och klubbar vi fortsatte passera. Hiphop, r&b eller house. Nej, nej och åter nej! Gick upp för att ge Beauty Bar en ny chans. Ett nu metal-aktigt band med en Texastjock basist gjorde det outhärdligt att stå inomhus. Drack en öl på uteplatsen och skakade uppgivet på huvudena åt en barbröstad kille i tights och Robin Hood-hatt. Fredrik frågade bouncern som var den med coolast stil om var man ska gå, om man faktiskt råkar ha bra musiksmak och inte klarar av mash-ups. Tydligen inte så lätt att veta eftersom ställena i Austin ändras från dag till annan. Testlyssnade utanför Barbarella efter att Annica hörde Safety Dance spelas därifrån. När nästa låt var This Is Radio Clash var saken biff. Göran hade lagt in en brasklapp om att han inte är så dansant och att det inte skulle bli så kul för honom. Vi köpte öl och satte oss. När typ tredje låten var White Wedding behövdes det ingen som helst övertalning för att få upp Göran på dansgolvet. Vi spenderade resten av kvällen genomblöta av svett på dansgolvet. 80-talstemat visade sig innehålla Morrissey, Echo & the Bunnymen, New Order, Talking Heads och The Stooges. Mycket bra avslut på kvällen. Och bra för vår bild av Austin som började få sig törnar.

På vägen hem grabbade vi en pizza som vi satte i oss medan vi såg ett tiotal poliser med dragna pistoler arrestera en snubbe i hörnet av River Street och sjätte. Värsta shake-downen!.