Onsdag 12 maj

Tredje dagen i Chicago!

Medan Göran stack iväg mot O'Hare för att möta upp Ylva tog vi andra bussen in mot stan för att åka upp i Sears Tower. Var tvungna att göra ett byte vid Western/Jackson. Ruffiga kvarter med en korvaffär som hette Felony Franks och en del skumma typer. Hasse och Fredrik blev lite spaka och föreslog att hålla oss till andra rutter i framtiden. Annica filbunkade.

Väl inne i stan upptäckte vi att det var dimma och zero visibility. Rått väder och fruktansvärt kallt för oss som vänjt oss vid New Yorks högsommarvärme. Eftersom Sears var kört beslöt vi oss för att göra the Navy Pier och Magnificent Mile istället. Överraskades av ett skyfall på vägen och var tvungna att fly in på ett fik för en kaffe.





Magnificent Mile var Drottninggatantråkig och Navy Pier lite halvtrist. Det usla vädret bidrog till det. Underbara vyer dock. Vilka jävla hus de har här! Stranden var häftig också. Vidare till Giordano's på norra Rush street för att äta stuffed pizza. Fredrik och Hasse valde den berömda Special som hade korv, svamp och grejer inbakat i själva brödet. Efter fyrtio minuters väntan kom det in en snubbe med pizzapajerna. My god vad gott! Och mäktigt. Och mycket. Ingen av oss fick i oss mer än halva. Annica tog resten i en hundväska.



På vägen hem gick vi förbi en K-Mart. Hasse köpte en ny lite större resväska (hans coopväska gick ju sönder redan på resan till USA) och vi plockade upp en luftmadrass eftersom sängplatser blev lite scarce. Annica försökte även kolla snabbt efter en varm tröja men det fanns inga alls. Inte fullt så varmt i the windy city...

Hemma sammanstrålade vi med Göran och nyanlända Ylva som hade promenerat runt i Wicker Park. De gick iväg och käkade, vi andra drack någon Bud och gled ned till Empty Bottle som ligger typ två kvarter från lägenheten på Western. Riktigt schysst ställe. Missade första bandet men såg någon låt med Paperbear och sedan Givers från Lafayette, Louisiana. Vilken bra jävla spelning! Wo'hoo! Fredrik och Annica blev helt exalterade. Sångerskan/ståtrummisen var hur ball som helst. Trummis nummer två också. Den andra sångaren var visserligen bra men behöver desperat en stylist och mimikcoach. Efter spelningen råkade Annica fråga just sångaren om vägen till utgången och snackade en stund när hon insåg vem han var. Taylor hette han, trevlig. När hon kom in igen ser hon Fredrik bjuda Tiff på en shot. Tiff eller Tiffany var den balla sångerskan. Också väldigt trevlig. Vi kollade sedan på deras myspace och insåg att de ska spela Austin och Denton de datum vi ska vara där. Undrar om vi ska stalka två band när vi ändå håller på.



Runda under fötterna (läs: Fredrik) stapplar vi hem. Väldigt bra dag och kväll.